.

När andetagen blir tunga när man försöker hålla inne tårarna. Nej jag tänker inte gråta för dig. Allting är över, även om det är svårt. Jag tänker mycket ibland om det faktiskt var jag, men det funkar inte det går bara inte för det kommer ändå aldrig bli som förr. 
Jag försöker att glömma men det är så mycket som påminner mig, faktiskt något varje dag. Du tänker inte på mig men allting det bra finns ändå kvar där.. och ibland skrattar jag om jag tänker tillbaka för den du var! För en gång så var du faktikst bäst.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0